Från Cetraro till Pompeji

Vi fortsatte igår på Via Nationale, SS18. Lämnar kusten efter ca 8 mil och kör över bergen till motorvägen. Elva-kaffe i bergsbyn Rivello, där vi parkerar i botten på byn och går några hundra trappsteg och hittar ett café uppe vid kyrkan. Underbar utsikt.

Försökte nå campingen i Pompeji genom att ställa in adressen på GPSen. Vi kom bara in på smågator. När vi istället ställde in GPSen på "utgrävningar i Pompeji" så gick det bättre. Zeuvs camping ligger alldeles vid entrén. Hela campingen är en apelsinlund. Synd bara att de som varit här före oss har ätit upp alla apelsiiner som är nåbara. Vi skulle ju kunna klättra förståss.... Fågelsången är helt underbar. Hoppas att koltrasten följer oss hem till Sverige.

Bredvid oss står ett tyskt par, som åker i Syd-europa under 10 månader per år. De inspireras av olika platser och dekorerar sin husbil enligt de intryck de får.

Marina de Cetraro

Vi fortsätter norrut på Via Nazionale, SS18. Något snirkligt i början. Vi har idag upplevt syditaliensk landsbygd från husbil. Grämer oss bara lite att vi inte stannade uppe i en bergsby och köpte deras lokala korv och ostar. Upptäckte för sent att de stod utmed vägen och sålde sina hemgjorda produkter.

Vi lyckades fylla GPL på en mack. Det kan vara bra ibland att inte kunna språket. Vi fick fylla, men förstod att för att det ska vara tillåtet ska flaskan/tanken vara fast monterad med påfyllning i bilsidan. Han gjorde ett undantag för oss. Nu har vi använt våra adaptrar vi köpte i Tyskland två gånger.

För natten står vi utmed stranden i Marina de Cetraro. Vi har bara kört 18 mil idag, väljer istället att njuta av sol och ett vindstilla medelhav på stranden.

Runt oss har vi alla som bor här och alla barn. Mammorna på dagen, framåt kvällen kommer fäderna hem. Man umgås på styrandpromenaden. Det skulle vara roligt att kunna lite av språket för att delta.
Dagen avslutas med en fin solnedgång när vi sätter oss för att äta middag.

Bagnara Calabra

Lämnar Jonia camping i Catania kvart över tio. Det är den tid vi alltid kommer iväg. Sökte ett köpcentrum i Catania, men misslyckades i den täta förmiddagstrafiken. Satte därför kurs på Messina och räknar med att handla på vägen.

Kör till fel färjeläge. Vi hade returbiljett med ett annat bolag, som låg två kilometer längre bort. De kilometrarna plus ombordkörning tog över två timmar. Man fick stångas för varje meter i kön till färjan. Ingen hjälper till, alla är sig själv närmast. Alla ska fram först. Var det alla påskfirare som lämnade Sicilien? På färjan träffade vi den första svenska husbilen, ett svenskt-italienskt par som delade sitt boende mellan Siracusa och Öland.

Nu står vi på strandpromenaden i Bagnara Calabra. Vi har bara kommit tre mil på fastlandet.

Högt ovanför oss går motorvägen. Det går inte fort där heller. Bilarna rör sig i snigelfart genom det vägarbete spm pågår där.

Vi har utsikt över havet, med Stromboli i horisonten. Människor flanerar och umgås uterfter strandpromenaden i den sena eftermiddagssolen. Det var på samma sätt i Catania i går kväll. Man blir lite avundsjuk på det här sättet att umgås, som klimatet ger utrymme för.

Sopor hanterar man på annat sätt i det här landet. Det står kommunala soptunnor utefter gatan, dit går eller åker man medd sina sopor. Det är ofta överfullt i de här containrarna.

Piazza Armerina

Efter en vecka vid havet sätter vi kurs på Piazza Armerina och Villa del Casale.

Här beundrar vi mosaik som bevarats sedan 200-talet e Kr. Villa del Casale var en privatbostad, som man inte är helt säker på vem som ägde. Att mosaiken är så väl bevarad beror på att villan begravdes i lera på 1100-talet.

Fortsatte tiil Catania. Under stor del av resan hade vi det snötäckta Etna framför oss.
Vi körde samma väg i andra riktningen för fyra veckor sedan. Våren har kommit mycket längre. Fälten är gröna, det är mycket mer blommor i vägrenen.

I morgon lämnar vi Sicilien proppfulla med intryck från en intressant ö, som har så mycket att berätta.

En vecka vid havet

En rustik siciliansk citron.

Nu har vi varit kvar på den här campingen en vecka, Scarabeo i Punta Braccetta. En mycket välskött camping, alldeles vid havet. Vi har inte bara egen toalett, alla serviceutrymmen är alltid fräscha och välstädade. Långliggarna betalar inte mer än 8 euro per dygn.

Hit kommer brödbilen varje morgon halv nio, på eftermiddagen kommer glassbilen. Några dagar i veckan kommer en fiskbil.

Vi har solat, läst och bara haft det skönt. Det är ett tyskt par som går förbi oss varje morgon och tar ett dopp i havet, femton grader.

Utflykt på cykel

Cyklade till Punta Secca idag genom alla växthus där det odlas tomater, zuccini, auberginer och mycket mer.  Plommon- och körsbärstomaterna härifrån är jättegoda.

Hemma kan vi följa i Arns fotspår. Här följer man Montalbano och platser där det spelats in scener i TV-serien. Punta Secca är ännu en Montalbano-ort. Skyltas t o m med bruna turistskyltar.
Vi är kvar på Scarabeo camping. Vi bara njuter av livet vid havet och vid husbilen.

Scicli

Idag är vi sugna på kultur igen efter att någorlunda ha smält tidigare intryck. Så vi åker över dagen till Scicli, en av UNESCOs världsarvsstäder och en av barockstäderna i sydöstra hörnet av Sicilien. Den här stan blev också totalförstörd vid jordbävningen i slutet av 1600-talet. Skickliga arkitekter och konstnärer utformade kyrkor och palats. Vi parkerar i ena hörnet av stan, på med gåskorna, sedan travar vi längs vackra gator, trånga gränder och upp- och nedför trappor.

Först en fika för att planera dagen.

Turistbyrån ligger i ett av de vackra palatsen. De var själva stolta över sin arbetsmiljö.

Vi trodde att vi skulle få se den traditionella processionen men den startar inte förrän i kväll. I en broschyr hade vi läst att den skulle pågå under hela dagen. Men vi får i alla fall se madonnan som står smyckad och klar i kyrkan Givanni Evangelista.

En riktig långfredagslunch njuter vi av på det torg, där en del scener i TV-serien Montalbano spelades in.

Ulla äter calamari (bläckfisk) - en hel bläckfisk, som är fylld med något som är svårt att känna igen. Välsmakande.

Ulla drog som vanligt iväg, och ska absolut upp på högsta punkten i stan.

Man får en god överblick där uppe. I bakgrunden syns kyrkan S Maria la Nova.

Ett av de mera utsmyckade palatsen, Palazzo Beneventano.

Många "fula" gubbar.

Hem väljer GPSen en annan väg än den vi körde dit. Den går genom ett otroligt vackert landskap med stora olivlundar och betesmarker. Det känns som vi kommit till en genuin del av södra Sicilien. Vägen korsar två dalgångar. Det är något snirkligt just i de passagerna. Lite trångt bara när vi mötte en stor lastbil, men han hade sett oss på serpentinslingan nedanför och väntade så vi kunde mötas på lämpligt ställe.